Svensk sjukvård i
internationell jämförelse
INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE 2015
Svensk sjukvård i
internationell jämförelse
INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE 2015
Upplysningar om innehållet
Mattias Lundbäck tfn 08-452 76 86
Roger Molin tfn 08-452 77 26
Tidigare utgåvor
Svensk sjukvård i internationell belysning (2005), isbn 91-7164-029-0
Svensk sjukvård i internationell jämförelse (2008), isbn 978-91-7164-363-6
Sveriges Kommuner och Landsting
118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20
Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50
www.skl.se
© Sveriges Kommuner och Landsting
1:a upplagan, juni 2015
Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson
Diagram Elisabet Jonsson
Tryck Linköpings Tryckeri AB
Papper Skandia 2000 White 200 gr (omslag), Skandia 2000 White 130 gr (inlaga)
Typsnitt Chronicle och Whitney.
isbn 978-91-7585-075-7
2 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
Förord
Den svenska hälso- och sjukvården finansieras huvudsakligen gemensamt
med skatter och den omfattar hela befolkningen. Nästan en tiondel av samhällets totala resurser går till sjukvården. Det är därför av avgörande betydelse att vårdens resurser används väl och ger goda hälsoresultat.
För att få ett grepp om den svenska sjukvårdens effektivitet och kvalitet behövs något att jämföra med. I denna rapport jämförs den svenska sjukvårdens
prestationer med andra länders. Sverige jämförs med eu 15 exklusive Grekland,
plus Norge och usa. Det handlar, vardagligt uttryckt, om huruvida den svenska sjukvården ger värde för pengarna, i en jämförelse med andra länder.
Sveriges Kommuner och Landsting (skl) följer kontinuerligt den svenska
sjukvårdens kvalitet och effektivitet på en rad olika sätt. År 2005 och år 2008
publicerades internationella jämförelser, med samma upplägg som i denna
rapport. År 2011 publicerades en internationell jämförelse av väntetider i
drygt 20 länder.
Sedan år 2006 genomför skl, tillsammans med Socialstyrelsen, Öppna
Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, där landstingen
i Sverige jämförs med varandra. Det finns också separata Öppna Jämförelser
av olika delar av vården, exempelvis för cancervård och läkemedel.
skl strävar efter att göra alla delar av sjukvården transparent och öppen
för insyn.
Rapporten har skrivits av Mattias Lundbäck och Roger Molin på avdelningen för ekonomi och styrning vid skl.
Stockholm i juni 2015
Håkan Sörman
vd, Sveriges Kommuner och Landsting
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 3
Innehåll
5
6
1. Svensk sjukvård står stark
Det är en utmaning att mäta vårdkvalitet
9
9
10
11
12
12
14
2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder
Sammanfattning
Vårdens utfall i fokus
Sverige toppar kvalitetsindex
Folkhälsofaktorer är avgörande för vissa länder
USA förbrukar mest – Luxemburg minst i förhållande till BNP
Sveriges sjukvård är effektiv jämfört med andra länder
17
18
19
21
23
3. Internationella jämförelser där Sverige ingår
Health Consumer Powerhouse
The Conference Board of Canada
The Commonwealth Fund
Jämförelser med patientperspektiv ger sämre resultat för Sverige
25
26
27
27
28
28
29
30
31
32
33
34
Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex
Dödlighet vid akut hjärtinfarkt
Dödlighet vid stroke
Höftfrakturer opererade inom 48 timmar
Femårsöverlevnad i bröstcancer
Femårsöverlevnad i kolorektalcancer
Amputationer på grund av diabetes
Spädbarnsdödlighet
Vaccination
Potential years of life lost (PYLL)
Blodtryck och blodsocker
Antibiotikakonsumtion
4 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
KAPITEL
1
Svensk sjukvård står stark
I denna rapport jämförs hur den svenska sjukvården står sig i
förhållande till vården i andra länder; EU 15 exklusive Grekland,
plus Norge och USA. De är alla rika länder med förutsättningar
att tillhandahålla högklassig sjukvård. Vår analys visar att den
svenska vården klarar sig utmärkt i en jämförelse med dessa länder. Den toppar båda de två index vi använt, över kvalitet och
över effektivitet.
Även när skl år 2005 publicerade sin första internationella jämförelse var
slutsatsen att den svenska sjukvården presterade väl, jämfört med andra länder. Det gällde såväl tillgång till vård som kvalitet och resultat. Samtidigt var
kostnaderna för vården måttliga jämfört med andra länder, vilket uttrycktes
som att den svenska sjukvården gav god valuta för pengarna. Slutsatsen byggde dels på en egen indikatorbaserad jämförelse, dels på jämförelser gjorda
åren 2003–2004 av institut och forskare i Canada, Holland, Storbritannien och
Frankrike.
År 2008 gjorde skl en ny internationell jämförelse. Denna gång ingick även
två sammanfattande index, över kvalitet och effektivitet. Slutsatsen från 2005
stod sig 2008, den svenska sjukvården hävdade sig väl internationellt. I indexet för kvalitet rankades Sverige som etta bland de 17 jämförda länderna. I
det index som avsåg effektivitet placerade sig Sverige på tredje plats, med Finland på första plats och Spanien på andra.
Även 2008 redovisades tre internationella jämförelser i vilka Sverige ingick.
De var gjorda åren 2005 – 2007, dels av ett svenskt företag, dels av två olika kanadensiska institut.
Likaså i dessa rankades Sverige högt, som nummer 2 av 27 länder (efter Australien), som nummer 3 av 17 länder (efter Schweiz och Japan) respektive som
nummer 6 av 29 länder (efter Österrike, Nederländerna, Frankrike, Schweiz
och Tyskland).
Urvalet av länder varierade i de olika jämförelserna, totalt ingick mer än
trettio länder. Också sättet att jämföra varierade, liksom de mått på kvalitet
och effektivitet som användes.
I 2015 års jämförelse kvarstår slutsatsen att Sverige står starkt i de internationella jämförelser där utfallet av vården sätts i fokus. Sverige intar första
platsen både i det kvalitetsindex som sammanfattar olika kvalitetsindikatorer
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 5
1. Svensk sjukvård står stark
och i det effektivitetsindex, som sätter kvaliteten i relation till resursförbrukningen. Som i flera andra jämförelser kommer även övriga nordiska länderna högt, där Norge, Finland och Danmark i nämnd ordning intar tredje,
fjärde och femteplatserna. Nederländerna kommer tvåa.
I de tre jämförelser gjorda av andra organisationer som ingår i 2015 års rapport har Sverige positionen 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), 6 av 17
länder (The Conference Board of Canada) och 13 av 30 länder (Health Consumer Powerhouse).
I dessa tre jämförelser, som även beaktar andra aspekter av vården än hälsoutfallet, är alltså bilden mer splittrad. Sverige står starkt också i dessa, så länge
jämförelserna avser resultaten av vården. Men när jämförelserna innefattar
andra aspekter, som patienternas delaktighet, information och väntetider,
hamnar Sverige som synes längre ned i totalrankingen.
Det är en utmaning att mäta vårdkvalitet
God hälsa är högt prioriterat för de flesta. Vår hälsa är resultatet av ett komplext samspel mellan våra gener, den miljö vi lever i, det samhälle vi är en del
av och våra levnadsvanor. Men också hälso- och sjukvården spelar en viktig
roll för hälsan i olika situationer. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvården i Sverige fungerar så bra som bara är möjligt.
För att värdera den svenska vårdens prestationer krävs något att jämföra
med. I andra länder ställs samma fråga beträffande respektive sjukvårdssystem. Det är bakgrunden till att internationella jämförelser blivit allt vanligare och att de uppmuntras av exempelvis Världshälsoorganisationen (who),
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (oecd) och Europeiska unionen (eu). Jämförelser är ett sätt att få vägledning om kvaliteten
och effektiviteten i ett lands sjukvårdssystem.
Ytterligare ett skäl för jämförelser hänger samman med att vården i Sverige, inom ramen för ett decentraliserat system med landsting och kommuner,
huvudsakligen finansieras med skatter, och står för bortåt tio procent av samhällets totala resurser. Att dessa resurser används väl är viktigt för legitimiteten för detta sätt att finansiera och organisera vården.
Omfattningen och komplexiteten i sjukvården gör det utmanande att mäta
den samlade kvaliteten och effektiviteten i ett helt sjukvårdssystem. Och vi är
medvetna om att internationella jämförelser av hela sjukvårdssystem har
starka begränsningar. Samtidigt finns ingen annan väg för den som vill bilda
sig en uppfattning om den svenska vårdens tillstånd jämfört med andra länder. Av det skälet görs också mängder av internationella jämförelser och organisationer som who, oecd och eu tillhandahåller statistik som underlag
för granskningar.
Sjukvårdssystem i olika länder har olika finansieringsformer, olika fördelning av resurser mellan vårdens olika delar och olika anställningsformer för
vårdens personal. Det är dock svårt att på analytisk väg värdera olika sätt att
organisera och finansiera vården och på den vägen slå fast vad som är ett bra
sjukvårdssystem. Därför dominerar jämförelser där olika dimensioner av utfallet jämförs. Det handlar då om olika aspekter av hälsan i befolkningen, som
medellivslängd, återstående livslängd i olika åldrar, undvikbar dödlighet,
spädbarnsdödlighet och dödlighet i olika folksjukdomar.
Effektivitet är ytterligare ett centralt tema vid internationella jämförelser.
Den mäts oftast genom att olika aspekter av utfallet sätts i relation till kostnaderna för vården. Det fungerar som en grov uppskattning av vad man får för
pengarna i olika sjukvårdssystem.
6 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
1. Svensk sjukvård står stark
Ett problem vid jämförelser har länge varit tillgången till data. Sedan drygt
tio år tillhandahåller dock oecd en uppsättning kvalitetsindikatorer som blivit standard. Syftet är att tillhandahålla underlag för internationella jämförelser som vägledning i olika länders reformering av sina sjukvårdssystem.
Vår bedömning är att den ansats som dominerar i internationella jämförelser, att fokusera på utfallet av vården, också är den mest ändamålsenliga. Vi
bedömer att, för de flesta patienter, är det ultimata testet på sjukvårdens kvalitet om vården räddar liv och skapar förutsättningar för ett fortsatt oberoende liv.
Sjukvård handlar dock inte enbart om huruvida slutresultatet blir bra eller
inte. Det handlar också om vårdens förmåga att under vårdprocessen skapa
trygghet genom att svara upp mot patienternas förväntningar när det gäller
service, delaktighet och bemötande. Förmågan att underlätta för patienterna
genom att inte ha långa väntetider är också väsentlig. Dock är det svårt att hitta internationella jämförelser av väntetider. Det finns inga internationellt
överenskomna mätpunkter och väntetidsmätningarna i olika länder skiljer
sig mycket åt.
Avsikten var att hela eu 15 skulle vara med, men vi har tvingats exkludera
Grekland på grund av att data saknas.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 7
1. Svensk sjukvård står stark
8 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
KAPITEL
2
En jämförelse av kvalitet och
effektivitet i 16 länder
Vi har jämfört hur den svenska sjukvården står sig i förhållande till
vården i andra länder; EU 15 exklusive Grekland, plus Norge och
USA. Dessa länder är alla relativt rika, med bra förutsättningar
att tillhandahålla högklassig sjukvård. Vår analys visar att den
svenska vården klarar sig utmärkt vid en jämförelse. Den toppar
båda de index vi använder, över kvalitet och över effektivitet.
Sammanfattning
Vår bedömning är att den ansats som dominerar i internationella jämförelser,
att fokusera på utfallet av vården, också är den mest ändamålsenliga. Vi bedömer att för de flesta patienter, är det ultimata testet på sjukvårdens kvalitet om vården lyckas rädda livet på dem vid sjukdom eller skada.
Den första goda nyheten för patienter i Sverige är att svensk sjukvård är
som bäst i de delgrenar som handlar om överlevnad. Sverige toppar det kvalitetsindex vi använder och där 13 olika kvalitetsindikatorer ingår. I indexet ingår bland annat överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke, bröstcancer och ändtarmscancer samt spädbarnsdödlighet. Vi har strävat efter att ge en bred bild
av resultaten och speglar många vårdområden.
Den andra goda nyheten är att den svenska sjukvården hushållar väl med
sina resurser. Sverige intar förstaplatsen även i det effektivitetsindex där den
samlade kvaliteten i vården sätts i relation till kostnaderna för att nå denna
kvalitet.
Sammantaget har alltså svensk sjukvård en stark position när den jämförs
med andra länder.
Sjukvård handlar dock inte bara om huruvida slutresultatet blir bra eller
inte. Det handlar också om förmågan att under vårdprocessen skapa trygghet
genom att svara upp mot patienternas förväntningar om service, delaktighet
och gott bemötande. Förmågan att underlätta för patienterna genom att inte
ha långa väntetider är också väsentlig. Dock är det svårt att hitta internationella jämförelser av väntetider. Det finns inga internationellt överenskomna
mätpunkter och väntetidsmätningarna i olika länder skiljer sig mycket åt.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 9
2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder
Ett problem vid jämförelser har länge varit tillgången till data. Sedan drygt
tio år tillhandahåller dock oecd en uppsättning kvalitetsindikatorer som blivit standard. Syftet är att tillhandahålla underlag för internationella jämförelser som vägledning i olika länders reformering av sina sjukvårdssystem.
Vårdens utfall i fokus
Vad menar människor när de i dagligt tal pratar om ”vårdkvalitet”? Förmodligen kan begreppet avse det rena botandet av sjukdomar, exempelvis överlevnad vid cancer, eller gångförmåga efter en höftledsoperation. Men det kan
sannolikt också handla om vårdens bemötande, om hur trygg man känner sig
under vårdprocessen och om hur länge man behöver vänta.
Det vi jämför i denna rapport är inte patienternas upplevelse av vården.
Detta är ett vanskligt område att mäta, men det är framför allt svårt att bedöma vilka förväntningar som patienterna har i respektive land.
Vi jämför inte heller väntetider eller förekomsten av vårdköer. Detta beror
inte på att skillnaderna är små – det förekommer ganska omfattande variation mellan olika länder. Däremot är det svårt att jämföra väntetiderna, eftersom sätten att mäta och redovisa väntetider skiljer sig åt i olika länder.
Även om merparten av de länder som ingår i vår jämförelse följer väntetider,
finns ingen som helst enhetlighet i hur väntetiderna mäts och redovisas.
Vi har valt 13 indikatorer på vårdens resultat från oecd Health Data 2014,
who och eu. Indikatorerna är valda för att så brett som möjligt avspegla olika delar av vården. Vi använder exempelvis 30-dagarsöverlevnad efter stroke
för att avspegla strokevårdens resultat och 30-dagaröverlevnad efter hjärtinfarkt för att avspegla hjärtsjukvårdens resultat.
Valet av data beror dels på tillgänglighet på data, dels på sjukdomstillståndens förekomst i samhället. Cancer och hjärtkärl-sjukdomar har två indikatorer vardera. Barn- och mödrahälsovården har tre indikatorer. Diabetes och
diabetesrelaterade åkommor har två indikatorer. Omsorg om multisjuka
äldre har två indikatorer och den förebyggande vården har två indikatorer.
Dessutom har vi valt att inkludera pyll – antalet levnadsår som går förlorade på grund av att personer avlider innan 70 års ålder.
Vi har tyvärr inte hittat någon bra indikator på den psykiatriska vårdens
kvalitet, även om suicid i viss mån fångas upp av pyll – i alla fall sådana som
äger rum innan 70 års ålder.
Det är viktigt att betona att det i varje jämförelse kommer att finnas faktorer som inte fångas upp av olika nyckeltal som visar hur stor andel av patienterna som tillfrisknar. I vårt fall kan de handla om kvaliteten på den palliativa vården eller vården för svårt sjuka äldre, där tillfriskande inte är ett realistiskt alternativ. Ändå kan sådana faktorer ha stor betydelse för patienternas
livskvalitet. Det är likaså viktigt att man är medveten om att ett land med mediokra resultat i genomsnitt mycket väl kan ha diagnoser eller geografiska
områden där resultaten är goda. Att ett land rankas lågt när man jämför
oecd-data betyder inte att detta saknar goda exempel.
Tyvärr har vi också tvingats utelämna Grekland ur jämförelsen, då landet
saknar värden på flera av de indikatorer som ingår. Att ändå ta med landet i
jämförelsen hade kunnat leda till felaktiga slutsatser om detta sjukvårdssystems kvalitet och effektivitet.
10 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder
Vi har valt de indikatorer som vi menar bäst speglar vårdens resultat. Vi har
däremot inte gjort någon egen bedömning av indikatorernas tillförlitlighet, i
meningen hur tillförlitligt de är insamlade. Vi har tagit det faktum att de utgör indikatorer i oecd:s och who:s indikatorbibliotek som en tillräcklig kvalitetsstämpel.
Sverige toppar kvalitetsindex
Alla indikatorer som används i rapporten skalas om så att det bästa landet får
en etta och det sämsta landet en nolla i respektive index. De övriga länderna
får därefter ett värde mellan noll och ett som beräknas med linjär interpolation. Det betyder, mer vardagligt uttryckt, att den relativa positionen mellan
noll och ett bestäms av vilket gränsvärde som är närmast.
När vi sedan beräknar totalindex för kvalitet för länderna summerar vi bara
de enskilda ländernas delindex. De olika delindexen har alltså samma vikt i
totalindexet. Vi väger inte in resursförbrukningen i kvalitetsindexet, utan
konstruerar i stället ett separat index över effektivitet där den uppnådda kvaliteten ställs mot ländernas resursförbrukning.
Kvalitetsindexet är som nämnts uppbyggt av tretton olika kvalitetsindikatorer som i huvudsak hämtats från oecd Health Statistics 2014. Dessa data
finns tillgängliga för allmänheten på oecd:s webbsida. Vi har dessutom använt två indikatorer från who och en indikator på antibiotikakonsumtion
från eu.
Indikatorerna är följande:
Tabell 1 • Indikatorer
Procent om inte annat anges
Indikator
Medel- Sveriges
värde
värde
1. Trettiodagarsmortalitet vid hjärtinfarkt
2. Trettiodagarsmortalitet vid ichemisk stroke
3. Andelen patienter som opereras för höftledsbrott inom 48 timmar
4. Femårsöverlevnad vid bröstcancer
5. Femårsöverlevnad vid kolorektalcancer
6. Amputation av nedre extremiteter pga komplikationer vid
diabetes per 100 000
7. Neonatal mortalitet, andel av levande födda
8. DTP-vaccinering, andel av barn som är vaccinerade
9. Mässlingsvaccinering, andel av barn som är vaccinerade
10. Antalet förlorade levnadsår per 100 000 innan 70 år
11. Andel med förhöjt blodsocker
12. Andel med högt blodtryck (obehandlat)
13. Antibiotikakonsumtion (DDD per 100 000, ATC J01)
6,68
7,49
75,1
84,6
61,4
4,5
6,4
93,4
84,7
63,9
9,92
2,25
96,1
93,1
3 011
7,55
24,1
21,3
3,3
1,7
98
97
2 421
7,1
24,5
14,1
Källa: OECD, WHO och EU.
Redan av den här tabellen framgår att Sverige har mycket goda resultat. Det
största övertaget tycks finnas inom hjärt-kärlsjukvården och inom förebyggande vård, bland annat vaccinationer.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 11
2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder
Diagram 1 • Kvalitetsindex
Index
1,0
0,8
Index
0,6
0,4
0,2
Irl
St
an
or
d
br
ita
nn
ie
n
Sp
an
ie
n
Po
r tu
ga
l
US
A
Ö
st
er
rik
e
No
rg
e
Fin
lan
d
Ty
sk
lan
d
Da
nm
ar
k
Lu
xe
m
bu
rg
Fr
an
kr
ike
Ita
lie
n
Be
lg
ie
n
Ne
Index på basis av 13 kvalitetsindikatorer.
de
r
Sv
er
ig
e
län
de
rn
a
0,0
Källa: OECD, WHO och EU.
Av diagrammet framgår att Sverige i snitt uppnår bättre resultat än något annat land i jämförelsen. Vi kan också notera att de nordiska länderna generellt
får goda resultat.
Folkhälsofaktorer är avgörande för vissa länder
När man jämför hälsoutfallet i olika länder kan det vara svårt att särskilja folkhälsofaktorer från det som sjukvården bidrar med. Vi har därför även tittat
på hur tre variabler som karaktäriserar befolkningens livsstil påverkar ländernas placering. Vi har valt att korrigera för andelen rökare, andelen med
fetma och andelen med hög alkoholkonsumtion.
Denna korrigering ska bara ses som ett exempel på hur man kan justera utfallen för faktorer som helt eller delvis ligger utanför sjukvårdens kontroll.
Några andra faktorer som kan vara svåra att fånga är de stora socioekonomiska variationer som förekommer i länder som Italien och Spanien. En fördjupad analys skulle därför även kunna väga in utbildningsnivåer och mycket annat. Detta är dock komplicerat och faller inte inom ramen för denna korta rapport.
Samtliga dessa faktorer har förväntat tecken i regressionen, det vill säga att
hög förekomst påverkar utfallet negativt. Överkonsumtion av alkohol är dock
inte en signifikant indikator när de övriga två riskfaktorerna inkluderas.
Om man tar bort den variation i kvalitetsindexet som förklaras av dessa tre
folkhälsofaktorer återstår en oförklarad del. Den oförklarade variationen
skulle kunna tolkas som sjukvårdssystemets kvarstående påverkan.
Det visar sig då att folkhälsan påverkar några länders placering, men att
Sverige ändå intar förstaplatsen i kvalitetsindexet. Se tabell 2.
Storbritannien och usa klättrar några placeringar. Det kan man tolka som
att dessa länder uppnår bättre resultat än man borde förvänta sig givet den
ohälsosamma livsstilen där. Norge faller däremot kraftigt, vilket kan tolkas
som att Norge borde kunna uppnå bättre resultat – givet norrmännens hälsosamma livsstil.
12 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder
Tabell 2 • Länders placering i kvalitetsindex
Index
Sverige
Nederländerna
Finland
Storbritannien
Österrike
Frankrike
Luxemburg
Irland
USA
Tyskland
Belgien
Norge
Danmark
Spanien
Italien
Portugal
0,14
0,08
0,07
0,03
0,03
0,02
0,01
0,01
–0,02
–0,03
–0,03
–0,05
–0,05
–0,05
–0,05
–0,12
Kvalitetsindex efter att effekten av tre
folkhälsoindikatorer har tagits bort. Indikatorn är residualen vid en multipel regression där kvalitetsindex är beroende variabel och fetmaförekomst, alkoholkonsumtion, rökning är oberoende variabler.
Källa: OECD, WHO och EU.
USA förbrukar mest –
Luxemburg minst i förhållande till BNP
För att göra en värdering av effektiviteten i länderna sjukvårdssystem behöver kvaliteten sättas i relation till resursförbrukningen. I denna rapport har
vi valt det enkla måttet sjukvårdsutgifter per invånare i förhållande till bnp
för att mäta resursåtgången i respektive sjukvårdssystem. Detta har vi gjort
därför att sjukvårdens kostnader till övervägande del kan hänföras till personalkostnader. Att laborera med sammansatta index som vägs på olika sätt tillför diskussionen ganska lite när man som i det här fallet jämför länder som
befinner sig på ungefär samma utvecklingsnivå.
Tre länder avviker dock en del från de övriga, nämligen Luxemburg, Norge
och Portugal. Portugal har en relativt låg bnp per invånare och resursförbrukningen kan därför komma att överskattas något. På motsvarande sätt har
Norge och Luxemburg en mycket hög bnp per invånare och resursförbrukningen kan då komma att underskattas. Framför allt handlar skillnaden om
att man i norsk och luxemburgsk sjukvård kan köpa in betydligt mer avancerad medicinsk utrustning och läkemedel för en given andel av bnp. I fallet
Luxemburg är det också möjligt att man köper in vården från länder där produktionen är betydligt billigare.
Detta kan vara värt att ha i åtanke när vi jämför sjukvårdssystemens effektivitet. En generell brasklapp är att det i vilket fall som helst är möjligt att
skatta resursförbrukning på många olika sätt då sjukvårdssystemen är organiserade på olika sätt och ansvaret för verksamheter som vård och omsorg är
avgränsat på varierande sätt i de olika länderna.
De olika ländernas utgiftsandel för hälso- och sjukvård framgår av tabell 3
på sidan 14.
Det är framför allt usa som avviker uppåt när det gäller resursförbrukning.
Ett viktigt skäl kan vara att lönenivåerna för en del grupper inom sjukvården
är högre där än i de andra länderna. Ett annat skäl kan vara att försäkringssystemet och en bristande förmåga till prioritering driver upp kostnaderna.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 13
2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder
Tabell 3 • Länders sjukvårdsutgifter i andel av BNP
Procent
Land
Totala sjukvårdsutgifter i relation till ländernas bruttonationalprodukt. Senast tillgängliga siffror.
Belgien
Danmark
Finland
Frankrike
Irland
Italien
Luxemburg
Nederländerna
Norge
Portugal
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tyskland
USA
Österrike
Utgifter/BNP
10,61
10,87
8,95
11,52
8,71
9,25
7,29
12,10
9,28
10,23
9,44
9,23
9,49
11,25
17,02
10,87
Källa: OECD Health Statistics.
Sveriges sjukvård är effektiv jämfört med andra länder
Ett vanligt sätt att jämföra effektiviteten är att använda ickeparametriska metoder. Tekniken bygger på att man identifierar vilka enheter – i det här fallet
länder – som strikt dominerar andra. Man kan då antingen utgå från konstant
skalavkastning eller variabel skalavkastning.
I båda fallen ställer man resultatet – kvalitetsindex – mot resursåtgången.
De länder som lyckas åstadkomma mest för en given resursåtgång bedöms
som maximalt effektiva.
Skälet till att man kan vilja välja den ena eller den andra metoden är att vi
inte kan vara säkra på att sjukvårdsinsatser ger lika bra utdelning alldeles oavsett hur mycket som redan används till sjukvård. I ett land där man spenderar två procent av bnp på sjukvård kommer ytterligare en procentenhet att få
större betydelse än i ett land som redan använder tio procentenheter. När
skillnaderna mellan länderna blir stora kan det vara lämpligt att öppna för
möjligheten att avkastningen är avtagande. Därför kan man göra antagandet
om variabel skalavkastning.
Om vi lägger på restriktionen att skalavkastningen ska vara konstant hamnar Sverige i topp, då Sverige har den största kvoten mellan kvalitetsindex och
sjukvårdsutgifter/bnp. Detta förändras inte påtagligt om vi sedan tillåter variabel skalavkastning.
14 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder
Diagram 2 • Effektivitetsindex
Index
1,0
0,8
Index
0,6
0,4
0,2
US
A
Irl
an
St
or
d
br
ita
nn
ie
n
Da
nm
ar
k
Be
lg
ie
n
Ty
sk
lan
d
Sp
an
ie
n
Fr
an
kr
ike
Ö
st
er
rik
e
Po
r tu
ga
l
No
rg
e
I
t
Ne
ali
en
de
rlä
nd
er
na
bu
rg
Fin
lan
d
xe
m
Lu
Sv
er
ig
e
0,0
Index baserat på kvalitet i förhållande till
utgifter (kvot) under antagande om konstant skalavkastning.
Källa: OECD, WHO och EU.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 15
2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder
16 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
KAPITEL
3
Internationella jämförelser
där Sverige ingår
I detta avsnitt beskrivs resultaten från tre internationella jämförelser gjorda av andra organisationer och där Sverige ingår. Urvalet av länder varierar i dessa undersökningar, liksom fokusområden och metoder. Det är dock tre breda jämförelser som
värderar olika aspekter på kvalitet i de ingående ländernas sjukvårdssystem. I samtliga fall hamnar Sverige högt upp, men placeringen beror på vilka kvalitetsaspekter som ingår och vilka
aspekter som värderas högst.
Två av dessa tre undersökningar fanns också med i skl:s rapport från 2008;
Health Consumer Powerhouse och The Conference Board of Canada. År 2008
ingick också en jämförelse från The Fraser Institute, men den har inte uppdaterats och ingår därför inte nu. Däremot har Sverige inkluderats i en internationell jämförelse som genomförs av The Commonwealth Fund och den ingår därför här.
Vi bedömer att dessa tre undersökningar tillhör de mest tongivande och representerar försök att ranka kvalitet i olika sjukvårdssystem. Dataunderlaget
och urvalet av indikatorer skiljer sig åt mellan undersökningarna och det kan
ge oss en bild av hur indikatorurval påverkar Sveriges placering.
Det är från början nödvändigt att klargöra att man kan avse olika saker med
vårdkvalitet. Patienter som visserligen blir friska av vården kan ändå vara
missnöjda med vårdprocessen. Och patienter som vården inte lyckas bota kan
mycket väl vara nöjda med bemötandet och andra aspekter.
Insikten om att patientnöjdhet är något helt annat än behandlingsresultat
är viktig att ta till sig. Många aspekter av vården mäts bäst genom enkäter eller med andra subjektiva mått. Men det finns ingen garanti för att ett land som
har stor andel nöjda patienter även har ett bra behandlingsresultat.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 17
3. Internationella jämförelser där Sverige ingår
Health Consumer Powerhouse
Det ursprungligen svenska företaget Health Consumer Powerhouse (hcp)
inledde sin verksamhet med att 2004 jämföra de svenska landstingen avseende ett antal kvalitetsindikatorer.
År 2005 gav hcp ut den första internationella jämförelsen med ett dussintal länder och 20 indikatorer. Jämförelserna har därefter successivt byggts ut
och omfattar i 2014 års index 30 länder; eu:s 28 medlemsländer, samt Norge
och Schweiz. Antalet variabler uppgår numera till 48 stycken på sex delområden:
1. Patienträttigheter och information.
2. Tillgänglighet.
3. Medicinska resultat.
4. Sjukvårdssystemets generositet.
5. Prevention.
6. Läkemedel.
hcp betonar att rankingen görs ur ett vårdkonsumentperspektiv. Det är alltså
inte en renodlad bedömning av vårdkvalitet, till exempel överlevnad vid hjärtinfarkt, även om också utfallsindikatorer ingår som en del i indexet.
HCP:s Indikatorer
Nedan listas de olika indikatorer som ingår inom respektive delområde.
• Patientens rättigheter och information: 12 indikatorer. Finns patienträttighetslag; patientorganisationernas medverkan i beslutsfattandet; förekomst av patientförsäkring; rätt
till second opinion; åtkomst av egen journal; tillgång till information om läkare; täckning
av datajournaler i primärvården; går det att få vård i utlandet betald; katalog över utförare med kvalitetsranking; använder primärvårdsmottagningarna elektroniska journaler;
kan patienterna boka tid elektroniskt; används e-recept.
• Tillgänglighet: 5 indikatorer. Besök hos familjeläkare samma dag; direkt åtgång till specialistvård utan remiss; större elektiva operationer; väntetid till vissa icke-akuta operationer; strålning och kemoterapi vid cancer; MRI-undersökning inom en vecka; väntetid på
akutmottagning.
• Medicinska resultat: 8 indikatorer. Dödlighet på grund av hjärt-kärlsjukdom; dödlighet
på grund av stroke; dödlighet hos nyfödda; femårsöverlevnad vid cancer; undvikbar död
(potentiellt antal förlorade levnadsår per 100 000 innevånare); MRSA-infektioner; antal
aborter; förekomst av depression.
• Sjukvårdssystemets generositet: 8 indikatorer. Offentliga sjukvårdsutgifter som andel av
totala utgifter; kataraktoperationer per 100 000 invånare; njurtransplantationer per miljon invånare; ingår tandvård i den offentliga vården; förekommer det mutor; antal platser i äldreboenden per 100 000; andel dialys som utförs i hemmet; andel kejsarsnitt.
• Prevention: 7 indikatorer. Vaccinationstäckning för barn; blodtryck; rökprevention; alkoholkonsumtion; antal timmar fysisk aktivitet i grundskolan; HPV-vaccination; dödsfall i trafiken.
• Läkemedel: 7 indikatorer. Subventionsgrad; lekmannaanpassad farmakopé; tid för introducering av nya cancerläkemedel; åtkomst till nya läkemedel; användning av läkemedel
mot artrit; användning av metformin; användning av antibiotika (mindre är bättre).
För var och en av de 48 indikatorerna anges poäng i en tregradig skala: Tre poäng: Bra utfall. Två poäng: Utfall som varken är bra eller dåligt. En poäng: Dåligt utfall.
I det totalindex som skapats utifrån de olika delområdena har dessa tilldelats
vikter enligt tabell 4.
18 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
3. Internationella jämförelser där Sverige ingår
Tabell 4 • Delområden och relativ vikt
Procent
Område
Patientens rättigheter och information
Tillgänglighet
Medicinska resultat
Sjukvårdssystemets generositet
Prevention
Läkemedel
Relativ vikt
15
22,5
25
15
12,5
10
Källa: Health Consumer Powerhouse.
Sverige får högsta poäng i två kategorier; sjukvårdssystemets generositet och prevention. Även när det gäller medicinska resultat tillhör Sverige de bästa, liksom när det gäller användningen av läkemedel. När det gäller patienternas rättigheter och information får Sverige ett betyg strax över medel. Däremot får Sverige ett mycket lågt betyg i kategorin tillgänglighet.
I totalindexet hamnar Sverige på en trettonde plats av de trettio länderna.
Detta är något sämre än i förra årets rapport där Sverige fick 12 plats och i 2012
års rapport där Sverige hamnade på plats sex.
Kategorin medicinska resultat, där Sverige tidigare erhållit högsta poäng, har
ändrats de två senaste åren. hcp har för de två av de största sjukdomsgrupperna valt minskningstakten för dödsfall på grund av stroke och hjärt-kärlsjukdom. Detta är ett relativt mått som inte tar hänsyn till redan uppnådda resultat. Tidigare användes indikatorer som speglade den absoluta nivån.
Att Sverige inte får högsta möjliga poäng avseende medicinska resultat beror dock i huvudsak på att Sverige har höga aborttal. Förutan denna indikator,
som kan diskuteras, skulle Sverige hamna i topp. Tveklöst går det att påverka
abortfrekvensen med bättre sexualupplysning i skolor och preventivmedelsrådgivning. Men det förefaller inte troligt att dessa insatser fungerar dåligt i
Sverige om man jämför med länder som Slovenien och Montenegro, som får
toppresultat tack vare låg abortfrekvens. Sannolikt är det helt andra faktorer
som styr statistiken – utom hälso- och sjukvårdssystemets kontroll.
hcp producerar ett omfattande index med många olika dimensioner. Det
är dock inte ett index enbart för sjukvårdens kvalitet. Själva poängterar man
att indexet mäter hur bra sjukvården är ur sjukvårdskonsumenternas perspektiv. Och då är inte själva vårdresultat, exempelvis i termer av överlevnad,
den enda eller ens den viktigaste faktorn.
The Conference Board of Canada
The Conference Board of Canada (cbc) är en oberoende nonprofit-organisation, som arbetar med uppdrag från såväl offentlig som privat sektor. cbc
vill skapa ökad kunskap om ekonomiska utvecklingstendenser, policyutveckling inom olika områden samt organisationsutveckling.
cbc publicerade 2004 en jämförelse där sjukvården i 24 länder rankades
utifrån 24 indikatorer. Schweiz rankades där som etta och Sverige som tvåa.
Tre år senare hade Sverige fallit till tredje plats, samtidigt som antalet länder
minskat till 17.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 19
3. Internationella jämförelser där Sverige ingår
I förra årets jämförelse (2014) hamnar Sverige på en sjätte plats totalt sett,
med betyget ”B”. I de två första rapporterna hade Sverige betyget ”A”. Lägsta
betyget är ”D”. Rapporten omfattar även den här gången 17 länder. Indikatorerna har ändrats genom att livslängden inte längre delas upp i män och kvinnors livslängd. I stället har indikatorn ”Egenrapporterad hälsostatus” tillkommit.
Nedan visas Sveriges resultat på de olika delindikatorerna. ”A” är bäst och
”D” är sämst.
Tabell 5 • Rapportkort över hälsoindikatorer
Betyg A–D
FörEgenväntad rapporlivslängd terad
hälsostatus
The Conference Board betygsätter länderna.
Förtida
dödlighet
Dödlighet i
cancer
DödDödDödDödlighet i
lighet i lighet i lighet i
hjärt- o sjukdomar dia- muskulokärli andnings- betes skeletala
sjukdom systemet
sjukdomar
Australien
Belgien
Canada
Danmark
Finland
Frankrike
B
C
B
D
C
B
A
A
A
A
B
B
A
B
A
B
B
B
A
B
C
D
A
B
A
C
A
C
D
A
A
D
B
C
A
A
B
A
C
B
A
A
C
B
C
D
B
C
Tyskland
Irland
Italien
Japan
Nederländerna
Norge
Schweiz
Storbritannien
Sverige
USA
Österrike
C
C
A
A
B
B
A
C
B
D
C
B
A
B
D
A
A
A
A
A
A
A
A
B
A
A
A
A
A
B
A
D
B
B
C
B
A
D
B
A
C
A
B
B
D
D
B
A
B
B
B
C
C
C
D
A
D
A
C
C
C
A
D
A
C
A
B
B
C
A
B
A
A
A
B
C
D
A
D
B
A
C
B
C
D
B
C
A
Tabell 6 • Sveriges betyg av hälsoindikatorer
Betyg A–D
Indikator
Sveriges betyg (A–D)
Livslängd
Egenrapporterad hälsostatus
För tidig död
Dödlighet i cancer
Dödlighet för hjärt-kärlsjukdomar
Dödlighet i diabetes
Dödlighet för sjukdomar i andningssystemet
Dödlighet för muskulo-skeletala sjukdomar
Dödlighet i psykiska sjukdomar
Spädbarnsdödlighet
Dödlighet pga. felbehandling i sjukvården
Källa: Conference Board of Canada, 2014.
20 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
B
A
A
A
C
B
A
B
C
A
C
3. Internationella jämförelser där Sverige ingår
The Conference Board of Canada har följt de olika länder man jämför över tid
och publicerar i den senaste rapporten en graf över utvecklingen sedan 1960talet fram till idag. Finland, Norge och Sverige finns alla i kategori B. Både
Norge och Sverige har tidigare funnits i kategori A, men finns nu i kategori B.
Finland har gått åt motsatt håll, från D respektive C till B. Danmark har fallit
från B till C och nu senast D.
Tabell 7 • Olika länders placeringar från 1960-talet
Betyg A–D
1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet
Australien
Belgien
Canada
Danmark
Finland
Frankrike
Tyskland
Irland
Italien
Japan
Nederländerna
Norge
C
D
B
B
D
D
D
C
C
C
B
A
C
D
B
B
D
C
D
D
B
B
A
A
C
D
B
C
C
C
C
D
C
A
B
B
B
D
B
D
C
C
C
D
C
A
C
B
B
C
B
D
B
B
B
C
B
A
C
B
Schweiz
Storbritannien
Sverige
USA
Österrike
C
C
A
C
D
B
C
A
C
D
B
D
A
C
C
B
D
A
D
C
A
D
B
D
C
Källa: Conference Board of Canada, 2014.
The Commonwealth Fund
The Commonwealth Fund är en privat stiftelse i usa som har till syfte att förbättra hälso- och sjukvården. Den gör löpande jämförelser mellan olika amerikanska delstater, men även internationella utblickar. Sverige var ursprungligen inte ett av de länder som ingick, men har inkluderats i 2014 års jämförelse.
Sverige rankas totalt som trea av de 11 ingående länderna. När det gäller
vårdkvalitet får Sverige näst högst poäng av länderna. När det handlar om tillgänglighet är Sverige däremot fyra från botten.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 21
3. Internationella jämförelser där Sverige ingår
Tabell 8 • Olika länders placeringar enligt fem olika dimensioner
Rangordning
Cana- Frank- Tysk- NederNya Nor- Sve- Schwe- Storbri- USA Österda
rike land länderna Zeeland ge rige
iz
tannien
rike
Övergripande rang
10
Vårdkvalitet
9
Effektivitet
7
Säkerhet
10
Koordinering 8
Patientfokus 8
Tillgänglighet 9
Kostnad
5
Tid (köer)
11
Effektivitet
10
Jämlikhet
9
Folkhälsa
8
9
8
9
2
9
10
11
10
10
8
7
1
5
7
6
6
10
7
2
4
4
9
4
7
5
5
5
7
5
3
4
8
2
7
8
5
7
4
2
9
2
6
7
6
7
3
10
9
7
11
11
11
7
11
6
3
8
4
6
6
3
10
10
5
11
9
4
1
9
2
1
2
2
3
8
4
3
2
2
7
1
6
2
3
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
2
10
11
5
3
7
6
4
9
11
5
11
11
11
4
2
4
3
4
5
8
9
6
4
5
4
Källa: The Commonwealth Fund, 2014.
Rapporten omfattar 80 indikatorer som är grupperade i fem olika dimensioner: kvalitet, tillgänglighet, effektivitet, jämlikhet och folkhälsa (healthy lives). Indikatorerna hämtas till största delen från Commonwealth Funds
enkätundersökningar som riktar sig till multisjuka patienter, primärvårdsläkare och befolkningen i allmänhet. Dessutom används indikatorer från
who och oecd när det gäller utfall och kostnader.
För att väga samman indikatorerna använder Commonwealth Fund rangordningen för länderna. Detta liknar den metodologi som vi använder i den
här rapporten, med skillnaden att vi även tar hänsyn till skillnaderna i indikatorernas värden. Om land A har 5 procent dödlighet i hjärtinfarkt, land B 4,5
procent och land C 3,5 procent kommer länderna i Commonwealth Funds
rapport att få poängen: A=3, B=2 och C=1. I den här rapporten skulle motsvarande siffror i stället bli A=0, B=0,33, C=1, då vi även väger in hur mycket i absoluta tal som länderna avviker från varandra. Båda metoderna torde i genomsnitt ge ungefär samma slutresultat, fast med omvänd ordning.
Alla indikatorer, utom de för folkhälsan, utgår från enkäter och därmed
från patienternas, personalens eller befolkningens subjektiva upplevelser.
Detta skiljer Commonwealths undersökning från de övriga. Att använda subjektiva uppfattningar som grund för att skatta objektiva förhållanden är
vanskligt. Det är svårt att fånga patienternas förväntningar och svaren som
ges beror förstås också på vad invånarna förväntar sig.
22 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
3. Internationella jämförelser där Sverige ingår
Jämförelser med patientperspektiv ger sämre resultat för
Sverige
Conference Boards mätning är den som är snävast i meningen att den endast
ser till utfallet – inte till faktorer som väntetider och jämlikhet. Dock finns
även i denna mätning en subjektiv faktor: ”egenupplevd hälsa”. Health Consumer Powerhouse tillämpar explicit ett vårdkonsumentperspektiv. Det innebär att man inte bara tar hänsyn till hur väl sjukvården lyckas bota sjukdomar, utan också vilka rättigheter som patienterna har och hur de behandlas
som ”kunder” i systemet. The Commonwealth Fund har ett renodlat subjektivt perspektiv.
De olika undersökningarna mäter olika kvalitetsaspekter och det påverkar
resultatet av de olika jämförelserna. I Health Consumer Powerhouses mätning hamnar Sverige på plats tretton av 30 länder. I Conference Boards mätning hamnar Sverige på sjätte plats av 17 länder. I The Commonwealth Funds
undersökning hamnar Sverige på tredje plats av elva ingående länder.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 23
3. Internationella jämförelser där Sverige ingår
24 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
Bilaga: Indikatorerna i
kvalitetsindex
I samtliga fall används senast tillgängliga år. Det kan innebära att det skiljer
ett eller maximalt två år mellan mättidpunkterna. Dessa skillnader bör normalt inte ha något större betydelse för rangordningen.
De olika ländernas poäng på respektive delområde framgår av tabell 9. Värdena är avrundade.
Tabell 9 • Olika länders poäng på respektive delområde*
Index
Land
1.
Hjärtinfarkt
Belgien
0,38
Danmark
1,00
Finland
0,32
Frankrike
0,46
Irland
0,36
Italien
0,53
Luxemburg
0,02
Nederländerna 0,36
Norge
0,75
Portugal
0,08
Spanien
0,07
Storbritannien 0,19
Sverige
0,75
Tyskland
0,00
USA
0,58
Österrike
0,20
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Stroke Höftleds- Bröst- Kolorektal- Dia- Neonatal MPCbrott
cancer cancer
betes mortalitet vaccin.
9.
10.
11.
Mässl.- Förlorade Blodvaccin. levn.år socker
12.
Blodtryck
13.
Antibio.
0,49
1,00
0,80
0,33
0,12
0,64
0,00
0,48
0,82
0,03
0,08
0,05
0,65
0,61
0,97
0,71
1,00
0,69
0,94
1,00
0,81
0,88
1,00
0,88
0,69
0,94
0,81
0,81
0,94
0,81
0,69
0,00
0,63
0,61
0,04
0,49
0,12
0,35
0,45
0,45
0,11
0,00
0,47
0,43
0,36
0,25
1,00
0,37
0,00
0,72
0,56
0,00
0,37
0,12
0,10
1,00
0,70
0,39
0,48
0,53
0,85
0,81
0,46
0,86
0,66
0,98
0,81
0,66
0,80
0,00
0,66
1,00
0,66
0,17
0,11
0,89
0,97
0,85
0,66
0,66
0,55
0,18
0,66
0,50
0,00
0,50
0,50
0,66
0,68
0,26
0,50
0,18
0,84
0,55
1,00
0,44
0,98
0,10
0,91
0,68
0,40
0,68
0,68
0,82
0,82
0,37
0,68
0,00
0,92
0,96
1,00
0,86
0,20
0,00
0,82
0,74
0,94
0,82
1,00
0,35
0,64
0,39
0,59
0,86
0,97
0,05
0,13
0,57
0,67
0,41
0,96
0,59
0,56
0,74
0,85
0,52
1,00
0,67
0,70
0,41
0,85
0,67
0,00
0,63
0,73
0,59
0,95
0,59
0,77
0,64
0,86
0,91
0,77
1,00
0,86
0,86
0,95
0,95
0,68
0,00
0,51
0,75
0,57
0,56
0,72
0,91
1,00
0,85
0,91
0,58
0,90
0,59
0,96
0,73
0,00
0,74
0,52
0,61
0,44
0,89
0,67
0,65
0,44
1,00
0,30
0,74
0,17
0,71
0,66
0,50
0,00
0,87
*Delområdena presenteras utförligare i tabell 1 på sidan 11.
Källa: OECD, WHO och EU.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 25
Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex
Dödlighet vid akut hjärtinfarkt
Denna indikator representerar vanlig sjukdom och därmed ett stort antal patienter. Indikatorn kommer från oecd Health Statistics och avser patienter
över 45 år som inkommer levande till sjukhus. Danmark är det land som har
den lägsta dödligheten. Därefter kommer Norge och Sverige på delad andra
plats.
Tabell 10 • Olika länders indikator för dödlighet i akut hjärtinfarkt
Procent
Land
Andel avlidna i hjärtinfarkt inom 30 dagar.
Avser patienter som inkommit levande till
sjukhus. Siffrorna är åldersstandardiserade.
Danmark
Finland
Frankrike
Irland
Italien
Luxemburg
Nederländerna
Norge
Portugal
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tyskland
USA
Österrike
2010
2011
3,3
7,6
6,2
7,5
5,8
6,9
6,8
4,1
..
8,8
8,4
4,8
9,6
5,5
8,5
3
7
..
6,8
5,8
8,8
..
4,5
8,4
8,5
7,8
4,5
8,9
..
7,7
Källa: OECD Health Statistics 2014.
Dödlighet vid stroke
Indikatorn representerar en vanlig och allvarlig sjukdom och är en vanlig orsak till inläggning på sjukhus. . Måttet kommer från oecd Health Statistics
och avser patienter över 45 år som inkommer levande till sjukhus.
Sverige hamnar här på femte plats, efter Danmark, Norge, Finland och Österrike.
Tabell 11 • Olika länders indikator för dödlighet i stroke
Procent
Andel avlidna inom 30 dagar i ischemisk
stroke. Avser patienter som inkommit levande till sjukhus. Siffrorna är åldersstandardiserade.
Land
2010
2011
Danmark
Finland
Frankrike
Irland
Italien
Luxemburg
Nederländerna
Norge
Portugal
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tyskland
USA
Österrike
3,9
5,5
8,5
11,1
6,5
10,1
7,5
5,5
..
10,5
11,7
6,6
6,9
4,3
6,1
4,1
5,4
..
9,9
6,5
10,7
..
5,3
10,5
10,2
10,4
6,4
6,7
..
6
Källa: OECD Health Statistics 2014.
26 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex
Höftfrakturer opererade inom 48 timmar
Indikatorn syftar till att ge en bild av hur väl samverkan mellan äldreomsorg
och sjukvård fungerar, liksom hur väl sjukvården förmår att samordna insatser där flera aktörer är involverade.
Det är önskvärt att väntetiden till operation hålls så kort som möjligt för att
man ska kunna uppnå ett bra resultat. Sverige har här det tredje bästa resultatet, efter Nederländerna och Danmark.
Variationen är som synes mycket stor mellan de olika länderna.
Tabell 12 • Olika länders indikator för opererade höftfrakturer inom 48 timmar
Procent
Land
2010
2011
Danmark
Finland
Tyskland
Irland
Italien
Nederländerna
Portugal
Spanien
Sverige
Storbritannien
93,3
82,7
85,6
81,6
34,2
95,1
..
41,8
91,2
86,4
94
84,2
86,2
83,2
36,8
..
46,6
43,2
93,4
88,4
Andel av patienter med höftledsbrott som
opereras inom 48 timmar från ankomst till
sjukhus. Patienter äldre än 65 år. Siffrorna
är ej åldersstandardiserade.
Källa: OECD Health Statistics 2014.
Femårsöverlevnad i bröstcancer
Indikatorn syftar till att ge en bild av hur bra vården av en av de vanligaste
cancerformerna fungerar. Tidig upptäckt ger bättre resultat och valet av
femårsöverlevnad speglar därför både det preventiva arbetets kvalitet och
själva vårdens effektivitet.
Måttet är åldersstandardiserat och avser åldersgruppen 15 till 99 år. usa
har bäst resultat, följt av Sverige och Finland.
Tabell 13 • Olika länders indikator för femårsöverlevnad i bröstcancer
Procent
Land
2004–2009
2005–2010
2006–2011
2007–2012
Belgien
Danmark
84,8
82
85
81,2
..
82
..
..
Finland
Irland
Nederländerna
Norge
Portugal
Storbritannien
Sverige
Tyskland
USA
Österrike
87,4
80
84,4
86,5
82,5
80,8
86
85
88,7
80,9
85,9
80,5
85,8
86
82,6
81,9
85,9
..
..
82,7
..
..
85,9
86,1
..
80,7
86,3
..
..
84,5
..
..
..
..
..
82
87,4
..
..
84,1
Femårsöverlevnad i bröstcancer. Avser åldersgruppen 15–99 och endast kvinnor.
Siffrorna är åldersstandardiserade.
Källa: OECD Health Statistics 2014.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 27
Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex
Femårsöverlevnad i kolorektalcancer
Indikatorn syftar till att ge en bild av hur bra vården av en av de vanligaste
cancerformerna fungerar. Tidig upptäckt ger bättre resultat och valet av
femårsöverlevnad speglar därför både det preventiva arbetets kvalitet och
själva vårdens effektivitet.
Måttet är åldersstandardiserat och avser åldersgruppen 15 till 99 år. Sverige befinner sig bland de bästa länderna – det är framför allt Storbritannien,
Danmark, Portugal och Irland som har sämre resultat bland de länder som redovisar indikatorn.
Tabell 14 • Olika länders indikator för femårsöverlevnad i kolorektalcancer
Procent
Land
Femårsöverlevnad i kolorectalcancer. Avser åldersgruppen 15–99. Siffrorna är åldersstandardiserade.
2004–2009
2005–2010
2006–2011
2007–2012
63,5
55,5
63,2
57,1
60,9
63,1
57,2
53
60,7
64,3
64,7
62,8
64,5
..
63,8
58,6
62
62,3
58,3
53,2
61,7
..
..
62,1
..
..
..
..
62,9
62,9
..
54
63,1
..
..
62,6
..
..
..
..
..
..
..
54,5
63,9
..
..
63,3
Belgien
Danmark
Finland
Irland
Nederländerna
Norge
Portugal
Storbritannien
Sverige
Tyskland
USA
Österrike
Källa: OECD Health Statistics 2014.
28 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex
Amputationer på grund av diabetes
Med en god öppenvård och kontinuerlig uppföljning bör blodsockernivån
kunna hållas inom acceptabla ramar. Om bensår ändå uppstår på grund av diabetes finns i dag metoder för att undvika kallbrand. Att man behöver tillgripa amputation är därför ett misslyckande för den förebyggande vården av patienter med diabetes.
Måttet gäller patienter per 100 000 invånare över 15 år och är åldersstandardiserat. Sverige ligger här på andra plats, strax efter Luxemburg.
Tabell 15 • Olika länders indikator för amputationer på grund av diabetes
Procent
Land
2009
2010
2011
Belgien
Danmark
Finland
Frankrike
Irland
Italien
Luxemburg
Nederländerna
Norge
Portugal
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tyskland
USA
Österrike
15,9
19,2
6,5
..
4,9
5,7
4,6
11,6
9,3
..
10,6
5,3
3,6
20,6
..
3,6
..
..
6,5
7,4
5,2
5,9
7,0
13,5
7,8
..
9,7
5,3
3,2
..
17,1
3,2
..
..
5,8
7,1
3,8
5,7
2,8
..
8,7
12,8
9,6
5,1
3,3
18,4
..
3,3
Amputation av nedre extremiteter på
grund av diabetes per 100 000 invånare.
Avser åldersgruppen 15–99 år. Siffrorna är
åldersstandardiserade.
Källa: OECD Health Statistics 2014.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 29
Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex
Spädbarnsdödlighet
Detta är en vanligt förekommande indikator. Vi har valt andelen spädbarn
som avlider inom 28 dagar från födseln. Indikatorn avspeglar kvaliteten i
mödrahälsovård och vid förlossning.
Sverige ligger här på delad tredje plats, efter Norge och Finland.
Tabell 16 • Olika länders indikator för spädbarnsdödlighet
Procent
Land
Neonatal mortalitet. Dödsfall före 28 dagars ålder per 1 000 levande födda.
2010
2011
2012
Belgien
Danmark
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Luxemburg
Nederländerna
Norge
Portugal
Spanien
2,2
2,6
1,5
2,5
2,5
2,6
2,2
2,2
2,8
1,6
1,7
2,1
..
2,8
1,6
2,3
2,2
2,5
2
2,8
2,7
1,4
2,4
2,1
..
2,9
1,4
2,4
1,9
..
2
1,7
2,6
1,3
2,2
2,1
Storbritannien
Sverige
Tyskland
USA
Österrike
2,9
1,6
2,3
4,1
2,7
3
1,4
2,4
4
2,4
2,9
1,7
2,2
..
2,3
Källa: OECD Health Statistics 2014.
30 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex
Vaccination
Vi har valt att inkludera två mått på förebyggande sjukvård via vaccinering
mot allvarliga sjukdomar. Dessa indikatorer är vaccinationsgraden för difteri, smittkoppor och stelkramp respektive mässlingen.
Dessa indikatorer speglar dels arbetet med att informera, dels hur väl den
förebyggande vården når ut till alla delar av befolkningen.
Sverige tillhör i båda fallen de länder som har högst vaccinationstäckning.
Tabell 17 • Olika länders indikator för vaccination
Procent
Land
DTP (2013)
Mässlingen (2013)
Belgien
Danmark
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Luxemburg
Nederländerna
Norge
99
94
98
99
99
96
97
99
97
94
92
89
97
89
99
93
90
95
96
93
Portugal
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tyskland
USA
Österrike
98
96
96
98
96
94
83
98
95
95
97
97
91
76
Vaccinationstäckning. Andel barn som är
vaccinerade mot mässlingen respektive
difteri, kikhosta och röda hund.
Källa: OECD Health Statistics 2014.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 31
Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex
Potential years of life lost (PYLL)
pyll, Potential Years of Life Lost, är ett övergripande mått på hur många levnadsår som går förlorade på grund av att människor avlider i förtid (innan 70
års ålder). De kan vara svårt att skilja på vad som är en effekt av god sjukvård
och vad som är en effekt av en hälsosam livsstil.
Vi har ändå valt att inkludera indikatorn som skapats för att fånga upp faktorer som de övriga indikatorerna inte täcker. Sverige har efter Luxemburg
det bästa värdet (minst antal förlorade levnadsår per 100 000).
Tabell 18 • Olika länders indikator för PYLL
År per 100 000 invånare
Land
PYLL beräknas genom att för alla dödsfall
före 70 års ålder summera de levnadsår
som förloras fram till att den avlidne skulle ha fyllt 70 år. Summan av förlorade levnadsår divideras sedan med befolkningen
och beräknas per 100 000 invånare mellan
0–69 år.
Belgien
Danmark
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Luxemburg
Nederländerna
Norge
Portugal
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tyskland
USA
Österrike
2010
2011
2012
3 445,9
3 253,3
3 556,6
3 440,6
3 193,0
2 977,7
2 526,5
2 738,1
2 737,6
2 775,4
3 492,1
2 716,4
3 261,8
2 486,9
3 128,8
4 628,9
3 219,7
..
3 101,7
3 394,8
3 338,1
3 105,4
..
..
2 639,2
2 687,0
2 760,2
3 398,4
2 668,2
..
2 419,7
3 069,8
..
3 068,2
..
2 913,5
3 307,2
..
..
..
..
2 327,4
2 676,1
2 541,2
3 286,5
2 556,5
..
2 421,1
2 941,8
..
2 935,2
Källa: OECD Health Statistics 2014.
32 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex
Blodtryck och blodsocker
Vi inkluderar två indikatorer från Världshälsoorganisationen som speglar hur
bra arbetet för att kontrollera blodtryck och blodsockernivåer fungerar i de
olika länderna.
Sverige har genomsnittliga värden för båda dessa indikatorer.
Tabell 19 • Olika länders indikator för blodtryck och blodsocker år 2008
Procent
Land
Belgien
Danmark
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Luxemburg
Nederländerna
Norge
Portugal
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tyskland
USA
Österrike
Förhöjt HBA1
7,85
7,35
8,3
5,75
8,7
7,0
7,1
8,3
5,1
9,15
6,6
9,9
6,75
7,05
7,95
10,85
5,85
Förhöjt blodtryck
20,7
21,05
28,8
22,65
22,45
27,8
24,6
23,2
23,25
27,95
29,4
22,9
23,4
24,5
25,9
15,6
24,25
Siffrorna avser Världshälsoorganisationens (WHO) uppskattning av andelen i
befolkningen som har förhöjt blodsocker
(äldre än 25 år) respektive förhöjt blodtryck (äldre än 25 år). Siffrorna är åldersstandardiserade. Gränsen för högst blodtryck är >140/>90 och för blodsocker >7,0
mmol/l.
Källa: World Health Statistics, 2014.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 33
Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex
Antibiotikakonsumtion
Förskrivning av antibiotika ska endast ske när bakterieinfektion konstaterats.
Men eftersom många antibiotika är billiga tenderar läkare att ofta tillmötesgå patienternas önskemål – trots att detta riskerar att öka antibiotikaresistensen. Problem som orsakas av virus kan inte heller angripas med antibiotika, vilket innebär att antibiotika i så fall konsumeras i onödan.
Sverige har tredje lägst konsumtion, efter Nederländerna och Österrike.
Tabell 20 • Olika länders indikator för antibiotikakonsumtion
DDD per 100 000 invånare och dag
Land
Konsumtion av antibiotika grupp J01 för
systemisk användning. DDD per 100 000
invånare och dag.
2008
2009
2010
2011
2012
Belgien
Danmark
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Luxemburg
27,7
16,0
18,3
28,0
45,2
22,4
28,5
27,1
27,5
16,0
18,0
29,6
38,6
20,8
28,7
28,2
28,4
16,5
18,5
28,2
39,4
20,3
27,3
28,6
29,0
17,4
20,1
28,7
35,1
22,6
28,2
27,6
29,8
16,4
19,5
29,7
31,9
23,0
27,6
27,9
0,30
–0,22
0,09
signifikant
n.s.
n.s.
n.s.
n.a.
n.s.
n.s.
n.s.
Nederländerna
Norge
Portugal
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tyskland
Österrike
11,2
15,5
22,6
19,7
16,9
14,6
14,5
15,1
11,4
15,2
22,9
19,7
17,3
13,9
14,9
15,9
11,2
15,8
22,4
20,3
18,7
14,2
14,5
15,0
11,4
16,5
23,2
20,9
18,8
14,3
14,1
14,5
11,3
16,9
22,7
20,9
20,1
14,1
14,9
13,9
0,02
0,40
0,02
0,34
0,76
–0,09
–0,02
–0,34
n.s.
signifikant
n.s.
signifikant
signifikant
n.s.
n.s.
signifikant
Källa: EU.
34 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015
Snitt årlig förändring Statistisk
2008–2012
signifikans
0,55
0,35
0,55
0,24
Svensk sjukvård i internationell jämförelse
Internationell jämförelse 2015
Sveriges Kommuner och Landsting (skl) publicerar regelbundet
underlag för att värdera kvalitet och effektivitet i sektorer som
kommuner och landsting ansvarar för. I denna rapport jämförs
hälso- och sjukvården i olika länder. Svensk sjukvård jämförs
med sjukvården i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien,
Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien,
Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike.
Syftet är att se hur sjukvården i Sverige står sig i förhållande till
vården i dessa länder. Det kan fungera som underlag för diskussioner om styrkor och svagheter i den svenska sjukvården.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse från skl har publicerats vid två tidigare tillfällen; 2005 och 2008.
Rapporten är framtagen av Mattias Lundbäck och Roger Molin,
båda på Sveriges Kommuner och Landstings avdelning för ekonomi och styrning.
Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 går att beställa eller ladda ned från vår webbplats.
www.skl.se.
Beställ eller ladda ned på www.skl.se/publikationer eller på telefon 08-452 75 50.
Pris 100 kr exkl. moms och porto.
ISBN 978-91-7585-075-7
Post 118 82 Stockholm
Besök Hornsgatan 20
Telefon 08-452 70 00
www.skl.se

België Luxemburg

27. Oktober 2014 HAPPY MONDAY - Ringeltaube